Tystnad och koncentration  rådde kring borden i IOGT-lokalen när slöjdföreningens medlemmar  samlades på tisdagseftermiddagen för att under Felicity Cumms ledning vika tygstjärnor.  Det är tradition i föreningen att träffas i adventstider och skapa något med händerna. Förra året var det gamla böcker eller fina färggranna kataloger som fick nytt liv som julkort och i år var det tyglappar som blev till kort. Inte vilka tyglappar som helst, här gällde det noggrannhet när de små lapparna klipptes till.  Felicity hade förberett dagens arbete väl.   Om man ska lyckas med detta pilljobb så kan man inte börja med att klippa till lappar på en höft, utan är här är det millimetermått som gäller.  Ett stort tack till Felicity som ägnat många timmar åt att fixa julkortpåsar med allt som behövdes för att göra ett kort.  Felicty leddes oss med varsam hand genom vikningar och klisterduttande. Och så plötsligt så hade vi skapat ett julkort.

Eftermiddagen inleddes med glögg och pepparkaka och avslutades med skinksmörgås.
Så var det dags att gå ut i midvintermörkret.  Hamntorgets julgran strålade emot oss och om jag inte minns fel så lyste det en stjärna i föreningens butik.   Passar på att påminna om att det är öppet varje lördag-söndag i butiken.  För sista minuten-julklappen så har är det öppet även på julafton.
Så började resan hem med mot Tivedens skogar med Berit vid ratten.  Det är tryggt och lugnt. Det blir allt mörkare och snöflingorna allt större.  Väl hemma på ladugårdsbacken så var mörkret kompakt.  Lamporna på ladugården hade lagt av! Trevade mig ned till postlådan. Men så vänjer sig ögonen vid mörkret och ovanför syntes månens skära och en del blinkade stjärnor.